Vad fick dig att vilja bli socionom?

Många i min närhet undrade hur jag kunde vara så säker på mitt yrkesval. När jag skrev mitt gymnasiearbete fokuserade jag på ett uppmärksammat fall där en flicka tragiskt nog blev mördad av sin morbror. Det väckte mitt intresse för hur socialtjänsten arbetar och hur vi i samhället arbetar för att skydda barn från att fara illa. Jag träffade och intervjuade då socialsekreterare i Ronneby kommun och blev direkt fast, jag ville arbeta med människor och göra skillnad.

Minns du vad i det mötet som fångade dig?

Att få vara en del av människors liv när de har det som svårast. Som ung tänker man ofta att man ska ”rädda” alla – men med tiden lär man sig att det handlar om att finnas där och göra skillnad där det går. Det är en ynnest att få vara med människor i deras djupaste dalar.

Hur länge har du arbetat inom socialtjänsten?

Jag har jobbat två år i Hörby kommun och sju år på Humana, där jag arbetade enligt IHF- metoden (intensiv hemmabaserad familjebehandling). Efter min andra termin på socionomprogrammet fick jag jobb på socialtjänsten i Ronneby med ekonomiskt bistånd och mottagning. Jag arbetade också extra under hela utbildningen.

Har din drivkraft förändrats genom åren?

Grunden är densamma , att finnas för människor. Men i chefsrollen får man en annan förståelse för organisationens komplexitet. Man inser att handlingsutrymmet är mindre än man först tror, och att förändring kräver tålamod och strategi.

Hur var det att bli chef som 27-åring?

Utmanande och lärorikt. Att balansera ambition med realiteter kräver både mod och ödmjukhet. Ibland vill man mer än vad som är möjligt, men det gäller att hitta ett ”good enough” för att skapa hållbarhet i sitt ledarskap i längden.

Hur arbetar ni med den nya socialtjänstlagen i Hörby?

När jag började 2023 var omställningen ett av våra första samtalsämnen. Vi skrev en tjänsteskrivelse och började identifiera insatser som skulle kunna erbjudas biståndsfritt. Under hösten 2024 påbörjade vi arbetet med att erbjudas fler biståndsfria insatser efter att tjänsteskrivelsen gick upp i vår nämnd. Under samma år tillsatte vi även en föräldrarådgivare knuten till BVC.

Hur ser de biståndsfria insatserna ut i kommunen idag?

Vi har varit modiga på vuxensidan, där nästan allt, förutom träningslägenheter och andrahandskontrakt, är biståndsfritt. På barn- och ungdomssidan har vi fördubblat antalet råd- och stödsamtal och erbjuder en rad andra biståndsfria insatser så som föräldragrupper och barngrupper. Nu tittar vi på att bredda ytterligare.

Hur ser du på digitala insatser?

Vi har Birds digitala relationsstöd idag som är ett mycket bra komplement, det är tillgängligt, anonymt och förebyggande. Parrelationen påverkar föräldraskapet, så här får vi ett verktyg som stärker hela familjen. Det ligger helt i linje med lagens inriktning på tillgängliga, biståndsfria och förebyggande insatser.

Jag har hört att ni arbetar mycket med uppföljning i Hörby – kan du berätta mer?

Ja, det stämmer att vi påbörjat arbetet med uppföljning på en mer strategisk och systematisk nivå. Jag och min chef har bland annat gått SKR:s utbildning i ISU ,Individuell systematisk uppföljning, något som känns extra aktuellt nu när den nya socialtjänstlagen tydligt betonar vikten av att systematiskt följa upp insatser.

För oss handlar det om att kunna besvara frågor som: Ger våra insatser faktiskt den effekt vi eftersträvar? Använder vi rätt metoder för rätt målgrupper? Det är avgörande att kontinuerligt utvärdera kvaliteten i vårt arbete, särskilt när vi prövar eller implementerar nya arbetssätt.

Birds ger oss värdefull data inom relationsområdet, men vi ser även ett behov av fler digitala verktyg och inte minst bättre integration med våra journalsystem, för att få en samlad bild av insatser och resultat. Vi använder Journaldigital som journalsystem idag, som enligt mig är det bästa systemet när det gäller att ta fram nyckeltal.

Generellt sett finns det fortfarande mycket att utveckla inom socialtjänsten när det gäller uppföljning och utvärdering. Det är ett område vi behöver stärka, både för att kvalitetssäkra våra insatser och för att säkerställa att vi verkligen gör skillnad för dem vi finns till för.

Varför är uppföljning så viktigt?

För klientens skull. Vi måste veta att det vi erbjuder faktiskt gör skillnad. Det handlar inte bara om dokumentation, utan om verkliga effekter i människors liv, sen kommer Att mäta effekt för familjens problematik och mående kommer alltid att vara komplext det kan vara en familj som är jättemissnöjd med våra insatser, men som kan ha fått till sig delar som de behöver arbeta med som de upplever är jobbiga och som sen kan ge effekt kanske något år senare efter avslutad insats.

Och till sist, vad tycker du är roligast med ditt jobb?

Jag älskar utvecklingsarbete! Mitt mål är att Hörbys öppenvård ska bli den bästa i Sverige. Det är kanske naivt att säga, men det är den drivkraften jag bär med mig varje dag.