Temat för Helgas föreläsning var att må bra som förälder, samma tema som i boken hon varit med och gett ut.

– “Det kändes som att det verkligen landade. Många känner igen sig i hur tufft det kan vara att bli förälder, både för relationen och för det egna måendet,” säger Helga.

För personal på familjecentraler är barnen och föräldraskapet i fokus, men i mötet med familjer blir det tydligt att även föräldrarnas psykiska mående och relationen hemma spelar en avgörande roll.

– “Det är kanske inte familjecentralernas kärnuppdrag, men det är något de möter hela tiden. Många uttrycker en önskan om att bli tryggare i att uppmärksamma måendet och våga prata om relationen hemma.”

“Jag önskar att man pratade om det här när jag blev förälder”

En av de starkaste reaktionerna kom från deltagare som själva blivit föräldrar för länge sedan.

– “Det har kommit fram personer i 60-årsåldern som sagt: ”Jag önskar att det här var något man pratade om när jag blev förälder”. Det säger mycket om hur tyst det här har varit.”

Att prata om sitt mående som förälder är fortfarande både privat och sårbart, men Helga upplever att något har förändrats.

– “Vi vågar prata mer idag, och det är en väldigt viktig utveckling. Både om vad som händer inuti en, varför det kan bli så svårt, och hur relationen påverkas när man blir förälder.”

Familjecentralernas unika möjlighet att göra skillnad tidigt

Helga lyfter familjecentralernas särskilda position i samhället.

– “Man möter i princip alla föräldrar; via MVC, BVC och öppna förskolan. Det ger en helt unik möjlighet att fånga upp tidiga signaler och kunna vägleda innan problemen blir för stora.”

Det var just detta glapp mellan behov och tillgängligt stöd som var en av drivkrafterna bakom Birds.

– “Som psykolog och medgrundare till Birds har jag länge sett behovet av lågtröskelstöd som kan komplettera det arbete som redan görs. Digitala verktyg kan göra det lättare för personal att hänvisa vidare, och för föräldrar att faktiskt ta emot stöd.”

Fortfarande så svårt – trots att vi pratar mer!

Även om samtalet om psykiskt mående har blivit vanligare finns starka normer kvar.

– “Normen är fortfarande att man ska vara glad som förälder. Jag har mött människor som varit rädda för att vara öppna med sitt mående, av oro för konsekvenser.”

Skam och höga krav på sig själv är vanliga hinder.

– “Det finns skam kopplat till att inte vara glad hela tiden, eller till att inte känna den där självklara lyckan. Mycket handlar om normer och en stark inre bild av hur en ”bra förälder” ska vara.”

Verktyg som faktiskt hjälper

När Helga sammanfattar vilka strategier som är mest hjälpsamma återkommer hon till tre centrala områden:

– “Acceptans är grundläggande. Om man hela tiden kämpar emot sina känslor och tänker att man inte borde känna så här, blir det ofta ännu tyngre.”

Hon lyfter också vikten av medkänsla och handling.

– “Att våga prata med andra, be om hjälp och möta sig själv med mer vänlighet är avgörande. Och ibland behöver man göra saker som går emot känslan – att ändå fortsätta leva sitt liv även när det känns tungt.”

Digitalt stöd som minskar ensamhet

Ett återkommande budskap från föräldrar som använder Birds är just känslan av igenkänning.

– “Vi har hört att bara genom att svara på frågor, till exempel i relationstemperaturen, kan man känna sig mindre ensam. Man ser att andra brottas med samma saker – och att det är helt mänskligt.”

För Helga är det kanske den viktigaste poängen av alla:
– “Att må dåligt som förälder betyder inte att du är en dålig förälder. Det betyder att du är mänsklig.”