Innan Rådgivningscentrum etablerades låg ansvaret för stöd vid våld i nära relationer på socialsekreterarna och skyddshandläggare. När centrumet startade fördes råd- och stöddelen över till deras verksamhet.

Rådgivningscentrum är till för personer som utsatts för våld i nära relation, men även till dem med missbruk, spelproblem och anhöriga, både till våldsutsatta och våldsutövare.

Vad var syftet med att starta Rådgivningscentrum?

Rådgivningscentrum startades som ett steg i att anpassa sig till den nya socialtjänstlagen, där förebyggande arbete betonas starkt. Tanken var att skapa en första linjens socialtjänst dit invånare enkelt kan vända sig, anonymt, utan krav på dokumentation, och utan att behöva gå via myndighetskontakter.

– “Vi ville sänka trösklarna och började tidigt att erbjuda anonym rådgivning via telefon, vilket togs emot väldigt positivt”, beskriver båda.

Ni beskriver olika typer av våld på er hemsida – vad är syftet med det?

– “Vår tidigare samordnare för våld i nära relation gjorde ett gediget arbete med att synliggöra våldets olika former. Många förknippar våld i nära relation enbart med fysiskt våld, men det finns så mycket mer; psykiskt, ekonomiskt, materiellt, latent, försummelse, digitalt, hedersrelaterat, sexuellt. Det är viktigt att människor känner igen de här mönstren”, säger Emma och Emma.

En del i detta arbete är också den årliga veckan ”Fri från våld”, med föreläsningar för både anställda och allmänheten, ett kommunövergripande initiativ med flera involverade aktörer.

Har ni nått nya målgrupper genom ert sätt att arbeta?

– ”Ja, vi har nått grupper som tidigare inte tagit kontakt med socialtjänsten. Många ringer och berättar att de lever i en relation med mycket bråk, men de ser det inte själva som våld eftersom det inte finns fysiska slag. Men när vi går igenom våldets olika former, inser många att det faktiskt handlar om just våld”, säger Emma och Emma.

Det är ofta kvinnor, med eller utan barn, som tar kontakt, och en växande grupp unga tjejer.

Det finns ingen specifik samhällsgrupp som utmärker sig. Vi möter både kvinnor och män ur alla olika samhällsklasser. Vi ser också mycket eftervåld, där trakasserier och manipulation fortsätter efter att den våldsutsatta lämnat relationen, särskilt i samband med vårdnadstvister.

Har ni sett några förändringar över tid?

– ”Ja, våld i nära relation har fått mer uppmärksamhet i samhället, vilket också speglas i vårt arbete. Vi försöker jobba mer aktivt med både våldsutsatta och våldsutövare, men det är fortfarande en utmaning att nå ut med stödinsatser till våldsutövarna. De flesta våldsutövare som vi möter kommer via barn- och familjeenheten eller polisen, det är få som söker hjälp själva”, berättar Emma Joelsson.

För att nå fler försöker de vara med redan i ett tidigt skede, till exempel vid orosanmälningar kring barn. Emma och Emma nämner även Utväg som är ett samverkansprojekt mellan regionen och Skaraborgs kommuner. Utväg erbjuder stöd i form av enskilda samtal och gruppverksamhet för personer som är eller har varit utsatta för våld, personer som utövar eller har utövat våld och barn och unga som har upplevt våld.

Hur kommer ni använda relationsverktyget Birds i ert arbete?

Birds gör det möjligt för användaren att självskatta sin relation och reflektera över sin situation. Det är vanligt att våldsutövaren förminskar sitt eget beteende och skuldbelägger den utsatta. Det kan skapa en osäkerhet, är det här verkligen våld? Med Birds kan individen få hjälp att se mönster och förstå att det faktiskt handlar om en ohälsosam eller våldsam relation och sen ta kontakt med oss för vidare råd och stöd.

Många är ensamma. Att ha ett digitalt verktyg, som de kan använda hemma själva, hjälper dem att se sin situation och där veta vart man kan vända sig gör skillnad.